Mando's

Jag försöker. Så bli inte arg. Jag verkligen försöker. Ibland ger jag så mycket att minsta lilla misstag är som om världen vore under för mig. Jag ville så lyckas, men inget händer på en dag. Det vet jag. Men jag är trött på att vänta. Jag är inte svag, jag har bara kämpat för länge. Så det känns att jag börjar förlora hoppet. Men det kommer jag inte göra. Ibland önskar jag bara att jag hade ett stöd med mig, en tredje hand, en som också tror på mig. Jag ska visa att jag klarar detta, allting, livet. Framför allt för mig själv. Men du kan sluta missförstå mig och höra på allt skitprat. Jag tror nog jag vet bäst själv vem jag är. Fast ibland vill jag inte acceptera att jag är som jag är.
Men nivet. Ingen är ju perfekt. Fast, vem vill egentligen vara det?