Anorexia? Reuma? Keliaki? DEL 1
Min story kortfattat, för nya och gamla läsare;
- Jag blev förfärligt underviktig
- Jag åt helatiden, normalt flera gånger om dagen, jag älskade mat (som jag alltid gjort)
- Jag växt 6cm, jag sportade, jag KANSKE åt lite mera vegetariskt än idag. Jag kommer inte ihåg.
- Det närmade sig jul 2009, jag rymdes inte mera i julfestkläderna. De var alldeles för stora.
- Mitt ansikte började bli spetsigt,fyrkantigt och trött utseende, och påtal om utseendet min kropp såg smalare ut dag efter dag.
- Det syntes extra mycket på mig, jag har ju alltid varit lång och smal, så om jag tappade 2 kg syntes det direkt.
- Jag blev orolig, jag fattade ingenting. Det ända jag visste var att min familj, släktingar, kompisar och skjuksköterskor skrek. De var oroliga, men det fattade ju inte jag. De skrek att jag måste äta, att jag tydligen slutat äta, att jag bantade? Det sista jag skulle göra. Jag hatade min smala kropp, jag ville ha hjälp. Men jag fattade inget som hände just då.
- Jag hamnade på tyks för en vecka, de märkte hur jag åt och kämpade för att gå upp i vikt, de släppte mig för att pröva vården hemma.
- Vi åt, och hade hemmaskola, åt och åt. Grädde, smör i flera hundra g varje portion. Inget hjälte, inget sögs i mig. Jag var uppsvälld, hård mage, tarmen slutade fungera, jag kände mig helt slut.
- Jag fick kanske 2 kg upp på helatiden, men dit for dom när jag fick diarré när vi var i Sverige. Såklart.
- Att se allas face, äcklade av mig gjorde allt värre. Jag ville inte se ut såhär, jag gjorde allting. Men allting ble bara värre.
- Jag hamnade till tyks igen, de märkte att hemvården inte hjälpt ett piss.
Kommentarer
Postat av: ronjaaaa
du e så fin nu !!!!
Trackback
